Jag uppmärksammar det fina sidorna av mitt så kallade liv alldeles för sällan, tycker jag. Så här kommer några av dem:
- Min underbara familj, som fortfarande finns kvar för mig vad det än är, det finns inte ord för hur mycket jag älskar er. Om någon av er skulle försvinna vet jag inte vad jag skulle göra. Tack<3
- Min lilla, men oersättliga skara vänner, som har vuxit det senaste året. Vare sig jag gråter hos er eller bakar chokladmuffins, har petduell, filmkväll eller en helt vanlig rast efter matten, så känner jag hur mycket ni betyder för mig. Sen finns det ni som jag inte träffar lika ofta, men som har en lika stor plats i mitt hjärta för det.
Speciellt tack till den person som följt mig under nästan hela mitt liv, M.R, du är underbar! Tack till alla<3
- Orienteringslaget, tack<3
- Green Day, för att ni hjälpt mig så otroligt, fått mig att våga säga "fuck off" och stå för vem jag är. Tack<3
- Jag är vid liv. Jag har alla de här människorna, jag klarar skolan, jag är evigt tacksam för det.
Mamma...<3<3<33<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3(oändlighet)....
//Ylvas dotter
Sök i bloggen
Kategorier
Arkiv
- April 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
- Maj 2011
- April 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- November 2009
- Oktober 2009