Jag har aldrig någonsin sagt att jag är bra på att uppdatera, inte sant? ;)

Året börjar ta slut och det är alla kassa nyårskrönikors tid med tillbakablickar på 2011, genomgång av sentimentala minnen och allmänt mainstreamande... Så jag har väl en ursäkt då!

2011... har varit ett av de bästa åren i mitt liv, egentligen. Jag har klarat året utan större missöden, lärt mig massa om mig själv och utvcklats något alldeles oerhört som person. Jag har faktiskt byggt upp min självkänsla på riktigt, jag känner inte längre på samma sätt att jag måste göra något som jag egentligen inte har lust med, eller att jag måste nöja mig med något/någon i brist på bättre. Jag har fått otroligt många nya underbara vänner och gjort saker som får mig att må bra.

2011 har också varit mitt egentligen första "riktiga" UNF-år! Jag ser tillbaka på min förening och vår tre månader långa höst, och är så fruktansvärt stolt:

* Vi har ökat medlemsantalet
* Vi har regelbunden verksamhet för oss själva och andra
* Vi har börjat åka på event och träffa andra UNFare
* Vi har varit representerade på kongressen, DSS och dessutom fått publicitet i lokala media
* Vi har börjat bli ett gäng
* Vi har anordnat vårt första event, ett LAN, som gick över våra förväntningar

Detta är en helt annan förening än vad vi var för ett år sedan! Att få vara med och bygga upp detta kör slut på mig, men jag är så fruktansvärt stolt, glad och lycklig att jag kan ta det. Framför allt är jag så otroligt lycklig över de nya vänner jag mött i UNF under hösten, vänner som jag känner att jag kan prata och flumma om allt med, vänner som jag dansat slut på kroppen med, vänner att kramas och busa med, vänner att sakna så det gör ont, vänner från Skåne till Norrbotten. Dessa vänner som är mina bröder och systrar, jag är så tacksam för er! ♥

Jag har också varit på två fantastiska konserter och sett tre av mina favoritband; Crashdïet, The Ark och Säkert!. Jag har haft mitt första "jobb" som bokbloggare och alltiallo på biblioteket, jag har upptäckt ny musik, rest över halva Sverige, gått kurser i lägermetodik, jämställdhet & demokrati, drogpolitik och föreningsverksamhet... Och som ni säkert märker, jag har blivit mer positiv! Jag har självfötroende och känner mig säker på att vad jag än ställs inför så kan jag klara mig.

Så, iklädd en säkerhetsnålmönstrad klänning och nitbeströdd väska, med kajalkonst på tinningarna och hatten på huvudet dansar jag in det nya året till punkrock, Säkert! och annat som får hela världen att dansa - och självklart blir det inget med mer än 2,25 %volym! HIGH ON LIFE ♥

Gott Nytt År!!

Mamma<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3(oändlighet)...

//Ylvas dotter