Jupp, känner mig degig som aldrig förr efter säkert två veckor utan boxning/löpning och ca en veckas hostande. Låter som en tjuvrökande kråka, ungefär. Det räcker med att jag skrattar, drar in lite mycket luft åt gången eller för den delen bara råkar andas i fel vinkel så börjar det rycka i halsen och hostattacken är ett faktum. Försöker botas med morgon-och-kvällsdos med en av världens absolut äckligaste (och effektivaste) hostmediciner. Det blir bättre, men fort går det inte...

Dagen tillbringades hos älskade farmor och farfar ute vid havet. Satt dock mest inne tyvärr, tål inte riktigt att sitta ute för länge än, dessutom var det väldigt varmt att sitta i solen med svart t-shirt på sig. Har mest läst, faktiskt. Senaste House of Night, tidningar, körkortshäftet och gamla anteckningar och mått på mitt rum. Ska börja fixa om det i höst/vinter, och jag planerar noga hur jag vill ha det (till skillnad från när jag var tio och fortfarande trodde att jag alltid skulle gilla rosa...), jag vill själv hjälpa till att måla och fixa så mycket som möjligt. Idag har jag och farfar bollat lite idéer, bl a om hur man kan lösa problemet att få mer yta i mitt lilla rum.

Någon dag i veckan drar kanske jag och syrran till K-na med våra kära små farföräldrar och lämnar familjen att vakta huset. Syrran vill kolla på skor och jag vill väl spana efter en lång svart kjol. En riktigt lång, mysig kjol. Tänker satsa mycket på helsvart klädsel med färgstarka detaljer i höst, har jag tänkt. Blir mysig att tillbringa lite tid med farmor och farfar också ju :) Älskar er! <33

Saknar Linnéa och de andra som fasen!!!! <33333333 Och dig, Mamma...

En sak som jag inte är van vid hände för några dagar sedan... Var ensam hemma, låg nedbäddad med kraftig hosta och kände mig liten och ensam... Jag började gråta och ropa på Mamma, trots att jag visste att hon inte skulle komma in genom dörren, sätta sig hos mig och trösta. Jag tror det är för att Växjö-trippen närmar sig. Jag brukar bli mer mottaglig då. Det är därför jag älskar Växjö, trots att det var där Mamma dog. Resten av min familj klarar knappt att vara där. Syrran säger att hon inte kan andas i Växjö. Det är där jag tycker att jag klarar att andas. Längtar dit nu, Mamma<33
Det finns verkligen inget värre än när man inser. När man för ett kort ögonblick verkligen kan ta in vetskapen att Mamma är borta, verkligen borta. Den smärtan önskar jag ingen. Då blir jag åtta och ett halvt år igen, då gråter jag och väser fram skrik ur strupen för att lätta smärtan, då kvider jag ett mantra av ord som "snälla", "varför", "mamma", kom"...

Och den som läser detta ska ha klart för sig att detta är ingen skitsak. Jag förundras över hur jag kan leva med detta. För det klarar jag. Hur otroligt det än är så lever jag ett så gott som "normalt" liv. Jag är fullt kapabel att prestera i skolan, vara med kompisar, gå på fest och jobba. Sorgen blir en drivkraft att resa sig ur det mesta. Även om den är fruktansvärd, påverkar den inte mig som arbetare eller elev. Utom i extrema fall, som då vi läste om genetik på biologin i nian, eller en novell om detta på svenskan, eller när någon säger något provocerande om mig eller min familj.

Mamma<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3(oändlighet)...

//Ylvas dotter

Har precis sett Jackass 3 med min syster, och nu springer hon omkring med en tvättkorg på huvudet. Visste att det inte var någon bra idé, haha!! ;)

De goda nyheterna är att jag är på bättringsvägen, jag är piggare och gladare och kan äta igen utan att må illa. Har dock en fruktansvärd rethosta, tar på krafterna rejält.

Syrran vill se Magnus Betnér, men för en gångs skull är jag inte så sugen. Såg hela "Inget är heligt" igår... jaja, vi får väl se hur det bliiiir...

Älskar verkligen min goa, glada och bindgalna lillasyster! Trots att hon går mig på nerverna, älskar tvättkorgar och tjuvlånar saker av mig hela tiden... Men hon är också min bästa vän som vet nästan allt om mig, som alltid vill vara med mig och kan diskutera allt från orättvisor till glassorter. Jag älskar att brottas, ha kuddkrig, frossa i Ben & Jerry, flumma och gå långrundor med denna underbara knäppgök ♥

Mamma<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3(oändlighet)...

//Ylvas dotter

Hohoho, kommentarer alltså jag älskar dem... Måste nog göra några konstateranden till..:

1) Det viktigaste för att nå ett jämlikt samhälle idag är att ändra attityder och könsroller (mycket svårt, jag vet, jag är inte perfekt själv). När synen på kön och makt är jämlik, minskar faktiskt risken för t ex våldtäkt. Att våldta någon handlar enbart om att visa sin makt, inget annat. Våldtäkt handlar enbart om makt, inte sex. Den dag vi slutar se på tjejer som svaga offer och killar som potentiella våldtäktsmän, då kan vi nå ett jämlikt samhälle. Dock är detta bara en liten detalj, det krävs såklart mycket mer för att vi äntligen ska bli helt jämställda.

2) Tar jag åt mig? Ja. Som person? Nej. Men som kvinna och människa är det inte så kul att få veta att man skulle vara mindre värd för att man har fitta och inte kuk. Finns ingen som helst logik i detta.

3) Tjatar jag? Mycket möjligt. Borde jag sluta? NEJ. Skulle vi ha sagt åt Sydafrikas svarta befolkning att de skulle sluta kämpa mot apartheid? Skulle inte tro det. Skulle en vegan sluta bry sig om djurens rätt bara för att han/hon "tjatar" för mycket? Njaaaa... väldigt liten chans. Varför är det då okej att be feminister sluta tjata om sina rättigheter? Det är inte att tjata förresten, det är att be om ett normalt liv.

4) Jag är mycket medveten om att Sverige är en ganska rättvist land. Jag får gå vilken utbildning jag vill och söka vilket jobb jag vill, jag kan anmäla ett brott och föra min egen talan. Jag har rösträtt, men det har inte alltid varit en självklarhet, eller hur? Sverige har varit en demokrati sedan 1921, då kvinnor fick rösträtt. Inte ens hundra år. Nu tänker ni väl; de måste väl varit längre än så? Tyvärr. Bara för männen, ja, men inte för FOLKET. Folket, dvs både män OCH kvinnor.

5) Du får gärna tycka att det är bra som det är. Det bryr jag mig inte om. JAG vill kämpa för feminismen, även om det tycks vara en ensam kamp, men det är upp till var och en. Och tro mig, jag hatar INTE män. Det är inte det feminism innebär.

6) Dock skulle jag aldrig skaffa barn med en icke-feminist. Punkt.

Puss och kram och fred på jorden! ♥

Mamma<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3(oändlighet)...

//Ylvas dotter

Fick just en söt liten kommentar av en anonym sötnöt angående mitt inlägg om feminism. Jag citerar: "amen för fan ge dig nu va". Wiiie, jag hade också valt att vara anonym om jag skulle gett en sån kommentar till mig själv... ;)

För att irritera denna söta person lite till ska jag klargöra ett par saker:

1) Det är genetiskt omöjligt för min släkt att ge upp. Deal with it, biatch ;)

2) Jag har ingen anledning att ge upp - så varför skulle jag?

3) Ingen bör ge upp de här frågorna förrän världen (OCH Sverige) ser jämlik ut.

4) Exakt vad är det jag ska ge upp? Kampen för att jag ska kunna gå genom stan på natten utan att behöva tänka på risken att bli våldtagen? Rätten till min kropp och stödet till de kvinnor världen över som har det mycket sämre än jag? 

5) Varför ska jag ge upp kampen för det jämlika och idealfria samhälle som borde vara en självklarhet, men inte är det, eftersom  tolvåriga tjejer som jag är lägerledare för fortfarande nojar över vilken mjölk de dricker för att de är rädda att gå upp i vikt?

6) Jag hoppas inte att du är någon jag känner...

Sverige är fan inte världens mest jämställda land. Fuck that shit. Och anonyma kommentarer är bara SÅ sött, det visar verkligen att det finns ett behov av feminismen (en gren av humanismen - och alla älskar humanism, right?).

Peace!

Mamma<3<3<3<3<3<3<3<33<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3(oändlighet)...

//Ylvas dotter

Hey sleazebags!

Fick åka hem från jobbet som lägerledare idag... jag är allmänt trött (beror sannolikt INTE bara på sömnbrist), lite ont i huvudet och hosta. Inte mycket hosta, dock, men gör ont i lungorna eftersom jag hostar så hårt. Så inte okej det kan bli... laddar batterierna för nästa läger istället.

Har sett en film i min ensamhet, läst ut en bok, vilat.., nu är jag UTTRÅKAD! Och orkar inte göra mycket mer än att ta dagens andra dos hostmedicin och förkylningshämmande. Ja, jag vet att jag är emot allt vad konstgjord glädje heter i och med att jag är nykterist, men när jag är förkyld är det medicin och uttråkning som gäller. Plus kanske lite tröstätande, men inte ens det känns lockande just nu. Och den jävla klumpen i halsen går inte bort hur mycket jag än hostar. Faaaan!

Mamma<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3(oändlighet)...

//Ylvas dotter

Heeej!!! Jag har inte uppdaterat på säkert en månad jue! Det har varit så mycket med jobb och åter jobb att göra att jag helt enkelt inte har hunnit. Men nu ska jag väl sammanfattat lite vad jag har gjort under "blogg-ledigheten":

1) JOBBAT! Men det visste ni ju redan ;) Mitt sommarjobb på biblioteket blev riktigt bra, visst, det kunde bli lite drygt på eftermiddagen när allt var klart för dagen och tjohej en timme kvar... MEN! Då fanns det en underbar uppfinning kallad massagestol i en alkov! Jag hjärta den, alltså...<3

2) JOBBAT ÄNNU MER! Jo, det är sant... direkt efter avslutat sommarjobb var det dags för nästa: lägerledare. Och den som tycker att det är ett slappt jobb kan gärna få min "köksdag". Tärna, hacka, blanda, tvätta, diska, diska, DISKA, D I S K A tills du stupar! Men ungarna är härliga (utom när de kivas med varandra hehe), mycket härliga! De gör det värt att jobba ideelt! Jag lärde dem dessutom en rolig liten norsk visa...

3) Läst.... massor!

4) Försökt sova riktigt länge... men min familj vill annorlunda ;)

5) Varit i Köpenhamn med familjen och fotat riktigt mycket! Köpte ingenting, fotograferade bara. Sedan fick farsan gå med mig på en lång promenad i Vesterbro, bara för att jag behövde göra markresearch för en bok... Han ställer alltid upp<3

6) Seglat med familjen, kom hem igår. Mys.<3

Nu har jag en ledig vecka till framför mig, sedan är det jobb som lägerledare tre veckor till. Men mitt i jobbveckan ska jag klämma in ytterligare en trevlig resa med min syster; vi ska se THE ARK!! :DD Ett av våra gemensamma favvoband, så det ska bli jättekul!
+ Att vi ska åka med ungarna till Växjö i mitten på augusti, så ska passa på att gå till domkyrkan och tända ljus, och kanske träffa Samuel :) najsigt, najsigt.

På torsdag blir det filmkväll med UNF, ska bli grymt skoj, älskar de människorna<3 Men nu är det snart dags för boxning, ska byta om nu :)

Mamma<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3(oändlighet)...

//Ylvas dotter