>

Jag är Ylvas dotter...

Ylva, det är min mamma. Jag kan bara inte säga "var min mamma", det känns så fel.

Jag vet inte precis om det här är rätta sättet att hylla henne, men det är inte min mening heller. Jag vill bara berätta. Välj själv om du vill lyssna.

Ikväll blire kul, ska till Växjö med mina babes Sanna o Linnea, o vi ska ha SÅ KUL!!!! ja, man kan vara glad även om man är som jag! man kan vara lycklig, till och med.

Men jag ska också ta upp kontakten med mitt förflutna. Det var nämligen på sjukhuset i Växjö som mamma dog. Vi ska ta en tur till domkyrkan och tända ett ljus, och kanske, troligen, ska jag (jag tvingar ingen att följa med dit) besöka sjukhuset.
Jag klarar av det... tror jag. Jag vill minnas.

Mitt namn? Antingen vet du det, eller så får du gissa. Det kommer troligen inte att skrivas här.

Ha det!!

Postad i: Allmänt Kommentarer (0)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: