You were once my one companion
You were all that mattered
You were once a friend and mother*
Then my world was shattered
Wishing you were somehow here again
Wishing you were somehow near
Sometimes it seemed if I just dreamed

Somehow you would be here

Wishing I could hear your voice again
Knowing that I never would
Dreaming of you won't help me to do
All that you dreamed I could
Passing bells and sculpted angels
Cold and monumental seem, for you the wrong companions
You were warm and gentle

Too many years fighting back tears
Why can't the past just die?
Wishing you were somehow here again
Knowing we must say, "Goodbye"
Try to forgive, teach me to live
Give me the strength to try
No more memories, no more silent tears
No more gazing across the wasted years

Help me say, "Goodbye"
Help me say, "Goodbye"

©ScreamingRebance

________

Kvällens låt. Mamma, hur mycket jag än får höra, kan jag aldrig få nog av dig. Det största mysteriet kommer alltid vara du, hur många bitar jag än får. Jag har gråtit mer än på länge, och det är skönt samtidigt som smärtan är stor. Jag är så tacksam för allt jag fått av dig. All din kärlek, jag har fått en liten, ytterst liten, uppfattning om hur mycket du älskar mig. Jag kan aldrig förstå den fullt ut. Kanske inte förrän en Ylva eller en Joel ser på mig en dag, ditt barnbarn. Tills den dagen kan jag bara göra vad jag kan för att använda din kärlek på rätt sätt. Jag älskar dig. Mamma, jag har märkt att det är svårt att säga ordet "mamma". Som om jag inte minns det. Mamma, jag älskar dig. Älskar. Alltid. Jag saknar dig så det gör ont.

Mamma, Ylva. Smärtan gör mig galen, men den visar i alla fall att jag fortfarande känner. Kärleken gör lika ont, men den visar i alla fall att jag kan älska. Mamma, jag älskar dig.

Mamma<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3(oändlighet)...

//Ylvas dotter

(*min ändring, eg. "father")